Seperationsångest

Nu raserar min hårda yta ännu en gång. Kom precis hem från Fanny efter en trevlig kväll med henne och Tarik. Vi åt "våfflor" och pratade om minnen, speciellt bryssel. Det är så jävla mycket vi har gått igenom tillsammans, både bra och dåliga tider. Jag ska helt ärligt talat säga att dom här tre åren har vart de jobbigaste i mitt liv. Så jävla mycket skit har hänt, så många gånger har man blivit sviken, så många gånger har jag kommit hem från skolan och tänkt "ta mig härifrån, jag gör vaaad som helst för att slippa vara kvar"

Samtidigt har jag träffat så många människor under dom här tre åren. Människor som jag nu kallar mina bästa vänner. Det är helt sjukt hur saker förändras. Vi har så många minnen tillsammans och planen blir att göra någon form av tio i topp under morgondagen.

När blev jag så här sentimental?
Pinsamt Erica, pinsamt..



Soma, du är en av de människor jag gärna vill behålla i mitt liv när allt är över.
Du är en så jävla unik människa och jag beundrar dig min skönhet.

/ Queen

du gör mig jävligt glad!