Anledningen till att inget skrivits på hela två dagar beror på att jag förtillfället är ett känslomässigt vrak gånger tusen. Det är lite utav en knäckande känsla. Jag borde vara hur glad som helst nu över allt men istället sitter jag med en fet klump i magen och en ångest som heter duga. Vad ska jag göra nu?

Studenten var iallafall hur bra som helst. Hela dagen ägde enda fram tills TG då alkoholen flödade och ledde till talsvårigheter. Verkligen en besvikelse att kvällen skulle sluta så men det var ju kul så länge det varade. Jävligt skönt med sällskap hem också, inte kul att gå hela vägen från TG ensam mitt i natten i höga skor.

Nej jag har väl börjat inse att livet suger och jag har ingen aning om vad jag ska göra med mitt. Har också insett att det är många människor som jag kommer att sakna trots att jag aldrig trodde det. Vissa saker kanske man borde ha hanterat bättre.



Nej, ska dra täcket över huvudet och gråta en skvätt...
/ Q