Konsten att inte bryta ihop
Jag har inte sovit ordentligt på tre månader. Snittar nog runt 5 timmar per natt om ens det.
Det är konstigt hur man kan må så jävla bra ena dagen och nästa vill man bara gräva ner sig eller
joina björnar i ide. Kroppen och hjärnan vägrar sammarbeta, det känns tungt.
Men som alla säger, det löser sig.
När jag mår kaos blir jag aldrig ledsen. Jag kan i princip inte gråta av någon anledning. Jag blir
likgiltig. Jag bryr mig helt enkelt inte om något alls. Om någon bråkar med mig, fine. Om jag får
grymma betyg i skolan, fine. Om jag slaktar på träningen, fine. Om alla startar en "Vi är trötta på Erica" - klubb,
fine.
Jag ska skärpa mig. Imorgon.
Later / Queen
Hang in there babe! Jag älskar dig, likgiltig eller ej :) <3
Bloggar måste vara det mest konkreta beviset på att det finns liv som levs.