Ibland skäms jag över mig själv

Det är inte mycket jag skäms över, visst det kan vara lite pinsamt när Johan & Robert gör visa antydningar eller när man ramlar mitt bland allt folk på TG (trots att man står helt stilla i sneakers) men det är sånt jag kan leva med. Någon som jag dock skäms väldigt mycket över är hur jag beter mig när jag sitter ensam hemma en onsdags eftermiddag. Självklart tänker jag dela med mig av mina knäppa fasoner, man är ju en underhållare trots allt.

1. Jag sjunger högt för mig själv.
Det spelar ingen roll om jag sitter framför datorn eller om jag står i duschen. Jag kan inte lyssna på en låt utan att sjunga med. Det allra värsta är att jag alltid tror att sjunger bra och gör verkligen till rösten till max. Höga toner alá Beyonce är ingen match för Erica Queen. Det är iallafall vad jag tror. Dock håller inte mina föäldrar med om det, även om min mamma ibland uppmanar mig till att söka till Idol. Ett tag trodde jag att hon var seriös men nu inser jag ju självklart att hon är väldigt ironisk (efter att ha bandat mig själv för att sedan lyssna om det låter lika bra för alla andra som det gör i mitt huvud, NEWSFLASH! Det gör det inte..)

2. Dance like nobody is watching.
De här kan om möjligt vara ännu värre än kråksången. Det är nämlingen så att jag dansar. Samma sak gäller när det kommer till denna punkt, jag tycker själv att det ser väldigt bra ut. Men när jag stod och dansade till lady marmelede nyligen så insåg jag att den enda platsen för min dans är på Americas funniest homevideos eller liknande.

3. Jag pratar för mig själv.
Okej, det här må vara det allra pinsammaste av alla de sjuka sakerna jag har för mig. Ibland kommer jag faktiskt på mig själv att sitta och prata med just mig själv. Det är inte så att jag för någon dialog utan jag kanske över på ett tal, slipar på engelskan eller bara pratar för att jag älskar min egna röst så mycket (som alla som känner mig redan vet)

4. Smile *klickklick*
Helt inspererad av ett utav mina absoluta "hat"program topmodel står jag poserar som en galning framför spegeln. Det ser väl oftast ut som min dans kan jag tänka mig - pinsamt värdelöst. Men vad fan, man vet aldrig när det är dags att ställa upp på en bild.. dock bör jag ta lektioner eller något.



Det är så här de flesta bilderna blir på mig. Inga fina leenden här inte. Lika bra att grimarsera, då kan man ju alltid skylla på det!

Så nu har jag bjudit lite väl mycket på mig själv, jag förstår om ni vill säga upp kontakten med mig.
Dags att dra snart? / Q

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0