Hoppet är det sista som lämnar kroppen

1-0 till dom. 1 poäng på tre matcher. Vad gör jag för fel? För det är mitt fel. Jag skulle aldrig skylla på dem jag älskar, inte skylla ifrån mig. Matchdagar är de värsta och bästa dagarna i veckan. Minsta detalj är viktig. Vilken tröja, håruppsättning och kost är det vinnande konceptet? Spelar det någon roll om jag har snusen på höger eller vänster sida? Har jag rätt strumpor på mig? Ni förstår själva. Det är mitt fel.

Det är med sorg jag ser the Pope bli liggandes i ena gaveln innan hörnan ens slås. Det är med ilska jag ser att dommarjäveln inte tar upp pipan och det är med hat jag vandrar hem genom Nynäs en torsdagsnatt. Det är ett plåster på såren att råttorna förlorar på råsunda, men det är ingen tröst. Det hjälper inte.

Även om jag låter uppgiven så är inte det fallet. Jag kommer alltid att älska Hammarby mest i hela världen. Jag kommer stå och skrika på söderstadion, hata dommarn och göra partiska uttalanden efter varje fight. Jag kommer klä mig i grönvitt, jag kommer rista in 1897 på kroppen, jag kommer fortsätta vakna till just idag är jag stark och jag kommer att fortsätta hata allt som rör skansen, råttas och alla andra lag i allsvenskan.

Nu är det dags att ladda om, derby på måndag. Då ska jag fan göra allt rätt.
In i minsta detalj.



P och Jesper, ni är grymt bra. Tack för att ni ständigt sågar mig. Vänner som
er behöver jag för att hålla fötterna på jorden. Kärlek.

// Erica Queen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0